"Moderskapet" är för mig något som symboliserar så otroligt mycket styrka! Det finns inget som väcker så starka känslor i oss som våra barn. De som gjort oss till mamma. Moderskapet lockar fram det finaste i oss, när vårat hjärta svämmar över av kärlek och vi känner oss så stolta och tacksamma att vi nästan spricker! Moderskapet och det ansvar som det kommer med kan också ta fram det värsta i oss; irritation och att vi höjer rösten sådär så att vi känner att vi höjde rösten för mycket.. känsla av maktlöshet, att vi inte klarar av sånt som andra tycks klara av, att vi inte orkar, att vi kanske är usla föräldrar. För så kan det också kännas att vara mamma. Varför, då? Jo, för att vi vill så mycket. För att vi älskar så mycket! För att de där små liven som gjort oss till mammor väcker så starka känslor i oss. Sån instinkt som gör att vi kan ta oss jordklotet runt för våra barn och gå i döden för dem. Styrka. Det är så jag tänker kring moderskapet. Ändå är det som att det är skämmigt att visa sig svag. Att vara osäker. Att se på andra mammor, som lyckas med både det ena och det andra, och önska att vi också skulle ha det så vi med. Önska att vi också hann med. Att vi orkade lite till. Funderingar över om vi är tillräckligt bra föräldrar. Det är lixom skämmigt att erkänna sig trött, behövande, att be om hjälp, att vara osäker och att inte alltid orka vara mamma. Att behöva en paus. Det får mig att tänka på ett uttryck jag kommit i kontakt med den senaste tiden. Mothering the mother. Mothering the mother ”Mothering the mother” påminner mig om att se på moderskapet på ett annat sätt än vad vi ofta gör i vår kultur idag. Som mammor bär vi ofta mycket på våra axlar. Ändå sägs det ju att ”det behövs en hel by för att uppfostra ett barn”. Och det betyder ju att det behövs fler vuxna kring barn. Fler vuxna utöver oss. Att vi inte ska vara ensamma. Att vi som mammor behöver vår by. Att det är okej. Att det inte handlar om att vara svag. Att byn av mammor handlar om styrka. En sån där råstyrka som bär "Moderskapet" och att vara förälder till våra älskade ungar. "Mothering the mother". Så mänskligt, egentligen. Så självklart. Att även vi mammor behöver någon som torkar våra tårar, som tar vid när vi inte orkar efter en lång dag med ansvar, matlagning, tvätt, små barns skratt, små barns ilska, små barn som går åt olika håll när vi är på promenad, små barn som vill ha mellis nuuuu, små barn som behöver kramas, som behöver nattas, som vill pysslas om. Och så vi. Som njuter av de små kramarna och skratten, men som också behöver en kram emellanåt och någon som pysslar om oss. Som gör oss trygga i att vi är fler som hjälps åt med våra barn och att allt ansvar inte ligger, eller ska ligga, på våra axlar. "Mothering the mother" är ett uttryck som påminner mig om styrkan i att vara mamma men också i att vara en hel by av mammor. Och pappor. Och andra viktiga vuxna kring barn. Så till mors dag vill jag säga: Lägg "Mothering the mother" på minnet. Vi kan vara en hel by av viktiga vuxna kring barn. Det gör oss bara ännu starkare. Och det är okej.